Sent om sider kommer här ett "repotage" från vår Indienresa som vi bjorde under februari och mars månad.Vi hade syster Eva och svåger Ebbe till resesällskap. Resan arrangerades av Rolfs Flyg och Buss. Guid på resan var Gunilla, som vi tidigare träffat på våra resor till Paris och Normandie. Resan startade från Landvetter, och vi gjorde sedan ett 3 timmar långt uppehåll i Istanbul, Där vi flög vidare till Dehli under natten. Vi kom så fram dit tidig morgon. Möttes av en irreterande smog och bensin stank.

I väntan på avfärd från Landvetter.

Efter att vi har anlänt till Delhi tidig morgon besöker vi shikernas heliga tempel Guruwara. För att beträda den heliga platsen fick vi ta av oss barfota och täcka huvudet. Här är frivilliga som tillreder mat för att utspisa sina trosfränder.

Här besöker vi en 72 meter hög minaret, Qutub Minar.

Sä här kunde en polisstation se ut.

Första kvällen i Delhi besöker vi en Bolywood-show på teatern, Kingdom of dreams, där vi ser en färgsprakande föreställning, "Zangoora", det var en slags musical med mycket spektakulära efekter och med sång och dans. Tyvärr var vi mycket trötta efter att ha varit vaken i 36 timmar. Besöket på teatern avslutades meden buffemiddag.

En tur med cykelritcha i Old Delhi var en upplevelse, den ursprungliga delen av staden som idag har 22 miljoner invånare. Här har tiden stått stilla dom senaste hundra åren, det är ofattbart att tillvaron här fortfarande fungerar.

Ett annorlunda samhälle, mängder av hemlösa människor som har sitt hem på gatan. Medelklassen har kanske en moped där hela familjen får plats på samma moped. Djur och människor lever tillsammans, på samma villkor. Trfiksituationen är kaotisk, av tre målade filer har man gjort fem, man kör om på båda sidor. På en större motorväg kan möta trafik i fel körriktning.

Ett besök på Mahatma Gandhis minnesplats, där han kremerades. Han är landets stora symbol, när frigörelsen från Storbritanien genomfördes.

Här har vi kommit till Jaipur, där vi besöker vi Amber Fort, en anläggning som byggdes av maharadjan Man Singh på 1500-talet. För att komma upp till fortet fick vi åka elefant, en upplevelse bara det, turistvarning. Delar av fortet var överdåtigt utsmyckat. Våra guider Gunilla och indiern Love, var väl pålästa.

Här besöker vi ett obsevatorium Jantar Mantar, som uppfördes på 1700-talet, en genialisk anläggning där man kan med solens hjälp avläsa tiden på olika meredianer jorden runt.

Nästa anhalt på resan är Ranthambhore, där besöker nationalparken, och där dom utrotningshotade tigrarna lever skyddade. Vi gjorde ett eftermiddagsbesök ooch ett tidigt morgonbesök i parken, men vi lyckades inte se någon skymt av dessa vackra och ståtliga djur.

En indisk kopia av vårat "Lapporten".

Nåra djur såg vi dock, djur som vi även kan se i Slottsskogen.

Resans höjdpunkt var besöket på Tai Mahal i Agra, en byggnad helt uppförd i marmor, ett av världen sju underverk. en fantasisk anläggning som tog 22 år att färdigställa.

Besöker våra vänner Bernt och Ulla i Fisketången. Som vanligt bjuder dom på fint sommarväder och ett bra makrillfiske, denna gången drog vi upp 17 fiskar.

Lilla En dagsutflykt till Lilla Kornö.

Picknick i det gröna, besöker Ulf och Bodil i Varberg.

En varm sommardag, till och med fåren söker sig till skuggan.

Våran husvagn blev såld i augusti. Strax innan den blev avhämtad, blåste det upp och förtälts-taket rämnade sönder. Så vi fick riva ner alltihop i regn och blåst och mörker. Som tur var har vi numera ett rejält uterum där vi kunde laga och torka dom stora tygstyckena, innan leveransen till Jönköping.

En rejäl ansning av den överväxta poppelhäcken. Svåger Ulf som är trädgårdsexpert var arbetsledare.

Fikapaus vid Hovs Hallar med syster Pippi och Lasse.

För tredje året i rad besöker vi Portimao, som ligger på den portugisiska Algarvekusten. Denna gången gjorde Eva och Ebbe oss sällskap.

En kall öl smakade bra i värmen.

Vi gjorde en utflykt till den sydvästligaste udden, St Vincent.

Kan inte riktigt släppa Alingsås, besöker årets "Light in Alingsas", det bästa på flera år.

Vi fick erbjudande om en billig resa till Turkiet, vi och syster Eva och Ebbe, plus ytterligare 8 av deras vänner gjorde sällakap under resan. Resans huvudsyfte var att besöka Kappadokien, som ligger 50 mil norr om Antalya, Ett landskap som inte finns någon annan stans i världen. Här är några från vårat resesällskap.

Turkiet är ett religöst land. där islam är största religion, främst i östra delen av landet. Man såg många moskeer och minareter.

Resans höjdpunkt var luftballongresan över detta märkliga landskap.

Landningen skedde direkt på en släpkärra, som fraktar ballong plus korg åter till startplatsen. Vissa hade svårigheter att ta sig ur korgen.

  Dessa märkliga bergsformationer användes en gång i tiden till bostäder, här besöker vi Munkarnas Dal.

Andra advent, tog vi tåget från Laholm till Köpenhamn för att uppleva julstämmningen i denna mysiga stad. Här, mitt i folkvimlet i Nyhavn.

På juldagen firade vi julafton i Alingsås, hos dotter Anna med familj.

En fikapaus i skogen, innan nyårsfirande.

Årets största händelse, vi har köpt hus, igen!, efter att ha bott i lägenhet i Alingsås i 11,5 år, flyttar vi 20 mil söderut, till Tönnersa. som ligger mellan Halmstad och Laholm. Den sista januari, i full snöstorm övertar vi huset.

Nu har vi tre månader på oss att göra huset beboligt innan vi flyttar in för gott.

Minsta barnbarnet Alex, hälsar på oss i Alingsås.

Hustrun tar årets första dopp i början på mars, kanske 9 - 10 grader!

Tack och farväl till Lärkvägen 18, 5 maj 2014.

Årets första resa går till Frankrike och Normandie i slutet på maj. När vi är där så förbereder man för firandet av 70 år, av dagen D. 6 juni 1944. När dom allierade landsteg på denna kust och som var början på slutet av andra världskriget. Första  erövringen var denna bro, Pegasus Bridge.

Vid luftlandsättningen råkade den amerikanska fallskärmshopparen John Steel fastna med sin skärm i kyrkspiran. Han blev tagen som krigsfånge, men frigavs senare. Numera hänger en docka där, som ett minne av händelsen.

Vi besöker Omah beach, som var en av 5 landstigningsstränder. Här ligger fortfarande strandade pontoner som ett minne av detta vansinne.

Den amerikanska krigskyrkogården i Arromanches, där 9300 soldater ligger begravda.

Besöker klippön Mont S:t Michel. Efter Eifeltornet den mest besökta sevärdheten i Frankrike.

En dagsutflykt till Jersey. En otrolig syn, här kör man ut med sin bil på havsbottnen för att jobba med sin båt. Åtskilliga meter mellan ebb och flod.

Besöker Cloud Monet trädgård i Giverny, vilopaus, Hustrun, syster Eva och svåger Ebbe, tar igen sig bland blomstren.

En vacker och rogivande anläggning.

Några dagar besöker vi Paris. Undra hur många som blivit förevigade just här?

På hemvägen besöker vi Waterloo, platsen där Napolion besegrades 1815.

Barnbarnet Rebecka har sprungit Kalvinknatet, poserar med en stolt pappa och farmor.

Midsommer firar vi på allmänningen i Tönnersa Strandby.

På midsommarafton samlas hela familjen, 11 personer hos oss, alla ska övernatta. Martin fyller 36 idag. Han får bo i tält tillsammans med barnen. Alla samlas i förtältet för uppvaktning.

Dags för årets Gullbrannalopp, årets deltagare laddar upp före start.

Årets första teaterbesök. En gammal klassiker av Moliére, skriven på 1600-talet. I rollistan fanns namn som Johan Ulvesson, vilket man trodde skulle medföra många skratt.

Ulvesson, pappa Oregon i pjäsen, var dränerad på kraft och status av sin hustru och barn som satt sprätt på hans tillgångar. Han möter Tartuffe, speladad av Erik Eriksson, som ger honom lite medlidande.

Dialogen framförs på orginaltexten, på rim. Trots hörhjälp är det svårt att uppfatta vad som sägs på scenen. Trots att det skulle vara en komedi hördes inte många skratt i salongen. I mina ögon en klar besvikelse, ett riktigt sömnpiller.

Hustrun fick ett erbjudande om en resa till Turkiet för en billig penning. Det lät ju alltför bra, att flyg till Antalya, boende på hotell inkl frukost, rundresa med buss, allt detta för 1300 kr/pers. Vi hörde talas om människor som gjort resan och varit nöjda, så vi nappade på erbjudandet. Vi gjorde sällskap med syster Eva och svåger Ebbe, samt deras kompisar från Lindome, så vi var ett sällskap på 12 personer. Vi startade från Landvetter kl 20 och blev sedan fraktade med buss 1,5 timme till våran första övernattning. I säng kl 3.30 Bra start!

Första dagen gjorde vi en utflykt på Manavgafloden, här låg mängder av "fina regalskepp" upplagda för vintervila, som visade sig vara enkla kopior av skeppen som under turistsäsongen används som spökskepp för leklystna barn.

I Turkiet är majoriteten av befolkningen muslimsk. Så det finns gott om moskeer och minareter i hela landet. Här besöker vi en nybyggd moske som ska vara en kopia av den Blå Mosken i Istanbul, som vi besökt vid ett tidigare tillfälle. Man får tycka vad man vill om religionen, men det är i allafall mäktiga byggnadsverk.

Resans höjdpunkt blev luftballongresan över detta märkliga landskap i Kappadokien. Vi anlände till startplatsen i gryningen, klockan halv sex. Här fyller man ballongen med luft, och när man fyllt den tillräckligt med luft fyller man ballongen med gas för att därmed få tillräcklig med lyftkraft. Vi var ca 24 passagerare och 2 piloter, så det var några kilo som skulle upp i luften.

Det var en mäktig upplevelse när vi lyfter från marken, ljudöst, endast gaspuffarna låter. Som mest var vi uppe på 600 meters höjd. Det var mängder av ballonger runt omkring oss ca 60 st samtidigt. Vi var uppe 1 timme och förflyttade oss kanske 2 km i vindriktningen.

Vid några tillfällen sänkte man ballongen så att korgen snuddade vid marken. När det så var dags att landa fick markpersonalen ge sig till en lämplig landningsplats. Piloten styrde farkosten så att vi kunde landa direkt på släpkärran som den nedmonterade ballongen sedan fraktades på. Det var lite bökigt att ta sig ur korgen för vissa. Här får hustrun hjälp att komma ner på jorden igen. Efter landningen firade vi i skumpa och blev belönad med medalj.

Vi besökte många grottor där människor bott. Det mest spekulära stället var "Munkarnas dal", där det en gång i tiden varit munkkloster.

Vi besåg en dansuppvisning, av dervicher, några män dansade i klänningar och någon löjlig huvudbonad. Dansen är en religös rit och syftet är att komma trans och därigenom komma i kontakt med högre makter.

Resan var sponsrad av turkiska staten, syftet var att hålla igång turistverksamheten och delar av hantverksindustrin. Vi besökte ett mattkollektiv, en juvilerare och en skinnindustri. Vi blev väl bemötta och det bjöds på drinkar med tillbehör. Jättefina hantverk, och även om priserna var reducerade så var det ändå häftiga priser. Så vi blev mer eller mindre utskällda av våran guid Gonca att vi handlade för dåligt.

På detta hotellet "Water Planet" bodde vi första och näst sista natten. En jättefin anläggning, som sommatid är ett riktigt bad-lekland.

Sista övernattningen gjorde vi i Antalya, där fick vi några timmar på egen hand och besökte då gamla stan, som var full av marknadsstånd och butiker.

Vi, jag och hustrun, syster Eva och svåger Ebbe gjorde en trevlig dagsutflykt till Köpenhamn. Vi tog tåget från Laholm, och var framme i den danska huvudstaden efter 2 timmar och 14 minuter. Stan fullkomligt sjöd av folkliv. På Ströget,den stora affärsgatan fick man ha vassa armbågar för att ta sig fram. Det var kilometerlånga köer för att komma in på Tivoli. Mängder av julmarknadsstånd och gatumusikanter i hela stan. Vi slog ihjäl några timmar med några affärsbesök, besöka Nyhavn, dricka öl, äta rödpölse. Tur med vädret hade vi, med övervägande sol. Nöjda åkte vi med tåget tillbaka på sena eftermiddagen.

Då var det dags att göra första teaterbesöket i våran nya hemstad. Såg en annons om detta klassiska teaterstycke, som spelas av ett gäng amatörskådespelare som kallar sig "Scendraget".

En riktigt rolig pjäs med många skratt och med duktiga skådespelare. Handlingen hade ju lite lokal förankring, som man kanske inte hängde med på hela tiden. Huvudrollen spelades av Lennart Johnsson, en känd radioprofil på Radio Halland, han har varje fredag förmiddag programmet "Tur på hjul". Hans motspelerska i farsen spelades av Kerstin Spångfors, var också duktig för övrigt mamma till Gabriel, som är naprapat och som jag besökt.

För tredje året i rad har vi tillbringat några höstveckor i Portimao, som ligger på Algarvekusten i södra Portugal. Denna gången gjorde syster Eva och svåger Ebbe oss sällskap. När jag bokade boendet, direkt till hotellet Jardin da Rocha, önskade jag att vi fick samma lägenhet som förra året, och det fick vi. Eva och Ebbe fick rummet intill.

Utsikt över Atlanten från våran inglasade balkong på 21:a våningen.

Det blev några timmar vid hotellets pool, när det gick höga vågor på havet.

Det blev även många timmar på den vackra och dramatiska stranden, 1,5 - 2 meter ebb och flod.

För första gången på 3 års vistelse här, hyrde vi solstolar, faktiskt riktigt bekvämt, istället för den hårda stranden.

Ett besök på europeiska fastlandets västligaste punkt, fyren St Vincent.

En hänförande utsikt över den dramatiska kusten.

Besök i staden Lagos, som ligger väster om Portimao.

En svalkande öl vid hamnen i gamla stan.