Min badhuskompis, barnbarnet Axel fyllde 9 år häromdagen. Hans familj som befinner sig på sommarlov i Magnus farmor Gunborgs sommarstuga, som stått obebodd sedan hon gick bort för några år sedan. Nu har dom piffat upp det lilla huset och trivs jättebra där. När Axel fyllde år kallades det till kalas i trädgården och där det bjöds på mat och tårta. Axel blev överöst av presenter, mängder av fina fräscha kläder, och några leksaker.

En rejäl presenthög.

Efter besöket på Tjörn åkte vi vidare norrut i Bohuslän. Vi var bjuden till våra "Paris-vänner", Ulla och Bernt, som har sitt sommarboende på Tången, där Ulla är uppfödd, och där hon har ärvt sina morsföräldrars hus, huset är byggt i slutet på 1800-talet och är mycket väl bevarat. På kvälen när vi kom var vi ute med deras båt för att testa fiskelyckan. Efter att ha släpat runt dörjen en stund och vi var på väg att återvända till bryggan, fick vi oväntat upp 12 st makrillar på en kort stund. Det blev en riktig festmåltid dagen efter.

Vi gjorde även en båtutflykt genom Sotenkanalen, och det blev fikarast vid en brygga på Ödby, vi la till vid en tom bryggplats, men naturligtvis kom ägaren till platsen efter en kort stund, så det var bara att flytta sig. Vi har under åren ofta besökt denna delen av Bohuslän, så det alltid trevligt att komma på återbesök hit.

Hela fångsten.

Broöppning i Sotenkanalen.

Livlig båttrafik i kanalen.

Vilopaus vid promenaden på Sandön.

En ovanlig röd näckros växte i en bergspöl.

Vi besökte storasyster "Pippi", som har sommarstuga på Tjörn, i veckan. Huset ligger vackert beläget på en höjd, med usikt över Wallhamn. Vi passade på att besöka naturutställningen i Pilane, som ligger mitt på ön. Här har man byggt upp en utställning av rejäla skulturer på det gamla kulturlandskapet med spår från stenåldern. Vi var här för 2 år sedan och blev då imponerad av arangemanget. Med facit i handen tyckte vi nog att de årets utställning var ett strå vassare.

Detta objekt kallas för "Diskussion".

"Wall street"

Tiitut!

Rester av ett 400-årigt kinesiskt tempel.

Besöket avslutades med en fikapaus, Eva, Ebbe och hustrun sittande på berget, "Pippi" och hennes nygamla kärlek, Lasse, sittande på en mur.

Hustruns brorson Andreas gifte sig med sin Lina i Revensjö kyrka, vackert belägen mitt i naturen, någonstanst i Västergötland, den efterföljande festen avlöpte i Roasjö Bygdegård någon mil därifrån. Ett vackert bröllop med ett vackert brudpar. Det är ju inte så ofta som man är på fest numera, så man fick ta tillfället iakt att få "svänga sina lurviga". Dotter Anna hade fått förtroendet att få vara toastmaster på sin kusins bröllop, vilket hon skötte galant, tillsammans med en kusin till Lina.

Hela familjen var deltagande.

Bröllopsparet gjorde en spektakulär avfärd till den efterföljande festen.

Välkomstskålen.

Vi besökte nu Vallarnas Friluftsteater vid Ätrans strand i Falkenberg, för tredje året irad. Andra året i sällskap med våra vandringsvänner Kristina och Lars-Erik, Betty och Peter. Innan teaterbesöket åt vi en god middag på Laxbutiken i Heberg.  Det var första året när vare sig Stefan eller Krister var deltagande, det var ju dom som varit ledande under teaterns 17-åriga historia. Man förväntar sig att den miljonte besökaren  ska se på årets föreställning under sommaren.

Årets tema var hur olika människotyper beter sig mot varandra på en campingplats, som vanligt en massa förväxlingar, en arg gammal campingföreståndare, spelad av Claes Månsson tyckte jag var den roligaste karaktären. Många goda skratt blev det åt det. Pjäsen fick fina recentioner i Hallands Posten, så den gick hem hos många.

Scenen ligger vackert vid Ätrans strand.

När vi var på vandringsresa till Dolomiterna för 3 år sedan, träffade vi Kristina och Lars-Erik från Kungsbacka och Betty och Peter från Hisingen, vi tillbringade då kvällarna tillsammans med att spela tärningsspelet "10 000", vilket gav upphov till många skratt. Vi har sedan fortsatt att träffas med jämna mellanrum. Förra sommaren var dom nere hos oss i Gullbranna, och naturligtvis måste vi även fortsätta med dom fysiska aktiviteterna, så vi gjorde några vandringar i närområdet.

Nu var dom nere hos oss igen, i helgen som varit. Väderutsikterna var enligt meteriologerna inte de bästa, så vi var lite inställd på att sitta i tältet och fördriva tiden med spel. Men det visade sig att prognosen var sämre än verkligheten. Mellan regnskurarna var det riktigt fint. Huvudnummret gjorde vi på lördagen då vi bilade ut mot Tylösand, för att där vandra en etapp av "Prins Bertils stig", en stig som går från Möllegården in till Halmstads slott, en sträcka på ca 2,5 mil. Nu blev det en runda på ca 8 km. Resten av sträckan sparar vi till nästa år. Vi avslutade vandringen med glassätning på Rickardos, en glassfabrik som tillverkar hemmagjord italiensk glass. Vi avslutade sedan våran helgen med besök på Vallarna i Falkenberg.

Lite blåsigt var det på våran Gullbranna-strand.

Här startar våran vandring på Prins Bertils stig.

Ett vackert landskap längs Hallands-kusten.

Fikapus vid Tjuvahålan.

En liten ödla gjorde oss sällskap vid fikapausen.

Jag vaknade tidigt i morse och kunde inte somna om, plötsligt kom det över mig en "energi-känsla" som jag inte känt på länge. På lätta ben studsade jag iväg klockan 6 och vandrade runt våran sjö, nästan 5 kilometer. Det kändes lite stramt i benet från början men det släppte efterhand. Jag satte mig på min meditationssten i bortre änden på sjön, tog några djupa andetag och njöt av dom "dansande älvorna" ovanför vattenytan, en stund. Gick förbi våran affär på hemvägen och köpte morgontidningen och några frallor till frukosten. Dags att nypa mig i armen igen. Det har jag lovat mig själv att göra mellan varven, för att påminna mig själv om att inte ta livet för självklart.

Fick svar på min magnetröntgen av ländryggen i veckan. Jag har haft problem med mitt högra ben sen i vintras, och då inte kunna röra mig sm jag brukar och som jag vill. Det visade sig på röntgen att jag har två diskbråck, på mina två nedersta ländkotor, inte undra på att jag kännt mig så eländig. Det var iallafall positivt att få en diagnos, och att det inte var något annat som låg och tryckte på ischias-nerven. Nu är det bara upp till mig själv att träna och stretcha för att få bästa resultat. Är heller inte riktigt återställd efter min bältros, som irriterar fortfarande efter 9 månader.

Det brukar i allmänhet vara ganska dåligt väder under midsommarhelgen, men årets midsommarväder var väl det sämsta på många år. Vi hade besök av lillasyster Eva och svåger Ebbe i våran "koja" över helgen. Det var någorlunda väder under torsdagen, så vi kunde till och med ligga på stranden några timmar, några badade och några blötte bara benen. Rebecka och Axel var med oss och  dom tumlade om i det kalla vattnet som sälar, konstigt att inte barn fryser på samma sätt som vi gamlingar.

Det blev en morgonpromenad på midsommarafton innan ovädret började på utsatt tid, klockan 12. Det blev till att inta obligatoriska sillbord med sockar på fötterna. Regnet varade sedan nästan 3 dygn i sträck. På söndagen tog vi en tur till norra Tyskland, på årets "bunkringsresa", det spöregnade från start till mål. Usch!!

Dukat till midsommarfest med sockorna på.

Grillmästaren fick sitta och laga mat i skydd av parasollet.