När jag träffade min hustru 1971, hade hon redan vandrat i detta fantastiska stenlandskap några år. Då hon tillsammans med sin familj hyrt stuga i Hunnebostrand några sommrar och då upptäckt detta område som ligger utanför Sotenkanalen. Under våran första sommar tillsammans fick även jag ta del av upplevelsen att vandra ut i denna stenöken, och även jag fastnade för detta.

Sedan har vi och våra barn så gott som varje sommar åkt upp dit några gånger och vandrat där. Våra barn har blivit lika förtjusta, så nu är det nästa generation som ska introduceras.

På påskafton gjorde vi årets första besök, vi var ett gäng på 8 personer. Anna med sin familj. Och äldsta dottern Matildas pojkvän Viktor, som nu skulle introduceras.Vädret var till våran fördel. En vacker vårdag, varmt och vindstilla, och ryggsäckarna var fullastade med "käk". Under årens lopp har man "mutat in" sina egna kännemärken på vandringen ut till "våran" plats. Några har "mutat in" stenar som är lite speciella, sjäv har jag "mutat in" en nyponbuske, som allmänt kallas för "kissbusken", ett bra ställe att lätta på trycket.

"Löjliga" familjen har infört en annan tävling, "årets badmästare", det det gäller att vara först i vattnet. Sjäv har jag en egen tävling, där det handlar om att vara sisten i. Sonen Martin hade meddelat på facebook att han tog sitt första dopp på långfredagen, så nu var det den hedrande andraplatsen som stod på spel. Hustrun och svärsonen Magnus tog täten och traskade iväg med långa kliv före oss andra. När vi andra kom fram hade dom redan klätt sig efter snabbdoppet. Dom hoppade i på olika ställen, så ingen hade koll på ordningsföljden i vattnet. Det utdömdes delad andraplats. Så smångom hoppade Matilda i och blev 4:a. 5:a blev Axel. Övriga familjemedlemmar deltar således i min tävling "sisten i".

Viktor som var ny igänget hade nu chansen att göra sin egen "inmutning", han blev så förtjust i området, så han roffade till sig hela berget "Sotebonde", det var inget att knussla över. En härlig dag hade vi i detta vårat "paradis".

Maja har övertagit mormor Majas sten.

  Hustruns egen sten.

  Martins sten

  Morfar Arnes sten.

  Annas sten, som numera är bakom stängsel.

  Båtviken ligger helt blank.

  Här är skönt att vila en stund.

  Arnes trappa, som numera har rasat.

  Magnus nybadad, i bakgrunden syns hustrun, som klär sig.

  På toppen syns Viktor, med sin "inmutning".

  Rastplatsen.

  Anna gör "trädet".

  Axel får låna morfars tröja efter att ha "plurrat".

 

Sone

25 april 2011 21:37

Hoppas det inte var någon som vrickade fötterna på min sten ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en tillfällighet hittade vi detta huset, för fem år sedan. Vi fastnade för det bägge två, och tänkte att om vi inte tar chansen nu, så kommer vi att ångra oss. Man kan ju alltid sälja  om det inte blir bra. Vi har nu bott här i fem år och trivs, n...

Efter några års upphåll, laddar jag för att återuppta min blogg igen. ...

    En hysterisk komedi med Tomas Pettersson och Annika Andersson i huvudrollerna, utspelas i på 60-talet i en villa i Örgryte. Några otrohetsaffärer utgör handlingen. Mycket in och ut i dörrar, många goda skratt blev det under föreställningen....

        En 3,5 timme lång konsert med fullt ös av musik från våran ungdomsuppväxt 1950 - 60 talet. Nästan alla favoritlåtar fick vi höra från en 8-manna orkester, 3 doatjejer och solosång av PeterJezewski, en före detta medlem av The Booper...

      Vi lyckades få tag på biljetter till denna föreställning, efter att ha missat vårens föreställningar, 60 utsålda hus blev det. På grund av det stora intresset körde han nu några extra föreställningar på Lisebergsteatern, innan han drar v...