I min uppväxt bodde vi närmaste granne med skridskobanan i Sundsvall. Så jag besökte isen i stort sett varje dag på vintern, jag tyckte antagligen att det var väldigt roligt eftersom jag var så flitig utövare. Jag tycker än idag att skridskoåkning är en härlig aktivitet, även om det inte blir så ofta nuförtiden. Detta har jag försökt att överföra på mina barn och numera på mina barnbarn. Sonen, Martin var väl 2,5 år när jag släpade med honom på uterinken i Stenkullen, han lärde sig snabbt tekninen, och fortsatte sedan aktivt att spela ishockey upp i åren.

Idag besökte barnbarnet Axel och jag ishallen i Nolhaga. Jag har försökt vid åtskilliga tillfällen att "släpa" med honom till isen, men han har inte varit särskilt intresserad. Vi började med att han skulle dra "plogen" framför sig, men efter några meters åkning var han trött och hade ont i fötterna, så han fick vila en stund medan morfar drog några varv runt rinken. Efter en stunds tjatande kom han så åter ut på banan, han tycte väl antagligen att det såg härligt ut att se på dom andra skridskoåkarna. Efter en stund släppte han "plogen" och hittade så småningom balansen, och tyckte antagligen att det var härlig känsla att kunna stå på egna ben. Så efter att ha åkt några varv själv, så längtar han nu till att vi ska åka nästa gång. Och då har morfar lovat honom ett par "riktiga" skridskor och som är slipade. Så nu ser vi fram mot nästa ishallsbesök.

Skönt att ha "plogen" framför sig.

Dags att vila, efter några meters åkning.

Efter att ha vilat en stund, var det ganska roligt ändå.

Kolla, det gick ju att åka utan stöd, snyggt, va?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en tillfällighet hittade vi detta huset, för fem år sedan. Vi fastnade för det bägge två, och tänkte att om vi inte tar chansen nu, så kommer vi att ångra oss. Man kan ju alltid sälja  om det inte blir bra. Vi har nu bott här i fem år och trivs, n...

Efter några års upphåll, laddar jag för att återuppta min blogg igen. ...

    En hysterisk komedi med Tomas Pettersson och Annika Andersson i huvudrollerna, utspelas i på 60-talet i en villa i Örgryte. Några otrohetsaffärer utgör handlingen. Mycket in och ut i dörrar, många goda skratt blev det under föreställningen....

        En 3,5 timme lång konsert med fullt ös av musik från våran ungdomsuppväxt 1950 - 60 talet. Nästan alla favoritlåtar fick vi höra från en 8-manna orkester, 3 doatjejer och solosång av PeterJezewski, en före detta medlem av The Booper...

      Vi lyckades få tag på biljetter till denna föreställning, efter att ha missat vårens föreställningar, 60 utsålda hus blev det. På grund av det stora intresset körde han nu några extra föreställningar på Lisebergsteatern, innan han drar v...