För 12:e året i rad arrangeras "Light in Alingsas", norra Europas största ljussättning av ofentliga lokaler. Arrangemanget växer för varje år, förra året räknade man med att 80 000 människor gick runt för att se på det hela. Man har med åren blivit lite bortskämd, och förväntar sig att det ska bli bättre för varje år, Årets "höjdare" tyckte jag var dessa två ovanstående objekten, Gångtunneln och Väveribron, det blir skärskilt effektfullt när spegelbilden i vattnet tillkommer.

Potatistavlan som finns på Lilla Torget

Västnytt var där och filmade avtäckningen.

Det sägs att västgöta bonden Jonas Alströmer introducerade potatisen i Sverige, Det har man tagit fasta på här i Alingsås, man firar Potatisfestival och springer Potatisjogg och anordnad Potatis Cup i handboll. Skola, väg och teater är också uppkallad efter Alströmer. Nu har man bildat en "Potatisakademi", som har skapat " potatiens dag", som avhålls den 26 oktober. I år hade man anlitat en konstnär, Emma Karp Lundström, att gör en potatistavla, storleken på tavlan var 2,5 x 5 meter, motivet var några kända byggnader i staden. Hon använde 5 400 spikar för att få potatisen på plats, för att få olika nyanser i tavlan använde hon 8 olika potatissorter.

Katie Meloua är född dn 16 september 1984, i Kutaisi i Georgien i dåvarande Sovjetunionen. 1993 flyttade familjen till Belfast, och senare till London. 2005 blev hon brittisk medborgare. Hennes första skiva utkom 2003.  Den härliga låten "Nine million bicycles" kom ut 2007 på skivan "Pictures".

Här kommer receptet på en rejäl "laddning" kroppkakor. När man ändå håller på och "sölar" är det lika bra att gör några stycken, Ca 75 - 80 st

Potatisdegen

6 kg potatis, den mjöliga sorten

6 ägg

16-18 dl vetemjöl

salt och svartpeppar till potatisdegen, snåla inte

Fyllningen

1 kg rimmat fläsk, färdigskivat, ta bort svålen

1 kg rökt fläsk

5 - 6 gula lökar

malen kryddpeppar

Koka potatisen med skalet, låt svalna, skala och pressa potatisen, dela gärna upp det i två omgångar, annars blir det nästan en väl stor degklump att arbeta med.

Arbeta in äggen, mjölet och kryddorna till en bra degkonsistent. Forma degen till en tjock rulle, skär den i jämna bitar.

Tärna fläsket och löken i små tärningar, stek först i stekpanna i omgångar, lägg sedan i en långpanna och in i ungnen, ca 200 grader, krydda med kryddpeppar. färdigställ i långpannan, vänd om i pannan mellan varven, fläsket ska vara välstekt. Låt fläsket svalna innan man går vidare.

Gör en fördjupning i potatisdegen och fyll med det avsvalnande fläsket, "göm" fläsket i potatisen, och gör en platt bulle.

Bullen ska nu kokas i sjudande saltat vatten, använd gärna en stor kastrull så kroppkakorna får gått om utrymme att röra sig i. När så kakorna flyter upp till ytan börjar den bli färdig. Den kan fortfarande vara lite degig i konsistensen, så låt den koka en stund extra. Lägg sedan upp det hela på ett fat, inte på varandra, utan endast i 1 lager.

Till detta serverar vi en bechamelsås, smaksatt med lite senap, salt och peppar, blanchera såsen med en klick smör. Och till detta doftar man på malen kanel. Och för att få lite färg på tallriken serveras rårivna morötter.

En festmåltid att servera!

I min uppväxt var det fest hemma hos Lundgrens när morsan serverade kroppkakor till middag. Det var nog alla barnens favorit-mat. Båda våra förälrar var uppväxta i Blekinge. farsan i Karlshamn, och morsan i Karlskrona, så även dom var uppväxt med denna dilikatess. När så våran mor dog, endast 48 år gammal, blev denna favorit fallen i glömska. Så för ca 15 år sedan försökte jag mig på att tillaga denna favorit, med inte allt för lyckat resultat. Nu har jag infört en årlig tradition att tillsammans med mina systrar ordna "kroppkaksparty", där vi samlas på morgonen med frukost, och hjälps åt att färdigställa maten, och sedan framåt kvällningen äta supé. Det har under åren blivit så att var och en har hittat sin arbetsuppgift, och slutresultatet har blivit bättre från år till år.

Våran storasyster Gunilla och svåger Lars som bor i Sundsvall, har alltid lämnat komentaren, "vi skulle också vilja vara med", när dom hört om våran årliga fest. Så jag ringde till dom och bjöd ner dom till oss i Alingsås, och lite fårvånande tackade dom ja ganska omgående, det brukar annars vara lite segt, innan dom kommer till skott. Vi kom då övverens att vi inte skulle säga något till våra andra systrar om deras besök. Så med lite trixande kom vi övverens om att vi skulle samlas här, som i fredags.

Vi hämtade Gunilla och Lars vid tåget i Herrljunga på tisdagen, så vi fick rå om dom helt själva några dagar, vilket var "himla trevligt". På fredag morgon hade vi dukat frukost till sju, när dom andra skulle komma. Alla spår av deras närvaro var borta och själva hade dom gömt sig i vårat sovrum. Så komentaren var att det skulle komma några andra pensionärer som skulle göra oss sällskap. Så småningom dök Gunilla och Lars upp från sitt gömställe. Gissa om det blev stora ögon. Vilken överraskning!

Potatisdegen och fläsket fixas

Vassa kivar behövs för att flisa fläsket

Svåger Ebbe var förste kokare

Slutresultatet 76 "kroppisar", gjort på 6 kg potatis, 2 kg fläsk

Måltiden ätes med vit-sås och kanel, och för färgens skull, rårivna morötter

Dags att "natta" sig efter en jobbig dag.

Då var det dags att ställa undan min "ögonsten", den finns nu i en lada i Slätthult, för att samla krafter till nästa sommar, batteriet är borttaget och en filt över taket, för att inte samla så mycket damm. I sommar blev det en Norrlandsresa till Sundsvall och Vålådalen, en utflykt på 240 mil. Allt fungerade bra, men när vi kommit hem, och vi hade besökt jordgubbslandet nere i Laholm, och skulle ivåg hände något, den startade inte, efter en svettig stund kom den ändå igång. Och detta hände några gånger under sommaren, så till slut uppsökte jag en verkstad i Laholm, och där blev den stående i 5 veckor, utan att man kunde finna vad som var galet, man gick igenom allt, och till slut fungerade den utan att man visste vad felet var, troligen dålig kontakt på någon jordkabel. Men har det fungerat. Jag var i valet och kvalet om jag skulle göra mig av med den, men det har blivit en trogen vän, så den får allt finnas kvar i min ägo.

Vi har sedan några år tillbaka haft abbonemang på Göteborgs Stadsteater, tillsammans med mina systrar och svåger,  ett trevligt sätt att träffas på. Man köper då biljetter till 4 valfria föreställningar på Stadsteatern och en föreställning på Backa Teatern, till ett reducerat pris. Före teatern var vi hembjuden till Syster "Pippi", som gärna ville visa upp sitt nyrenoverade kök, och bjuda på middag. Ett fint kök hade hon fått, den gamla gasspisen hade åkt ut och blivit ersatt med en modern elspis, vilket lyft! God mat blev vi serverade dessutom.

På teatern spelades en gammal klassiker, "Den inbillningssjuke" av Mollieres. Skriven på 1600-talet. Pjäsen började lite trevande med ett gammalt poetiskt språk. Men så småningom utvecklades den till en härlig komedi. Det är fantastiskt hur man får till dekor och ljus så att det blir effektfullt. Detta kanske var en av de bättre uppsättningarna som jag sett på denna scenen. Duktiga skådespelare, speciellt den sjuke själv, som spelades av Fredrik Gunnarsson, med ett härligt kroppsspråk. Hans stora passion här i livet var att vara sjuk.

Efter en regnig kväll och natt, vaknar vi på vårat vindsrum på hotell Marinella i Lönstrup. Vi besöker frukostmatsalen, och har ännu inte bestämt oss om vi åker hem idag eller om vi ska stanna ett dygn till. Solen skiner från en klarblå himmel, och väderleksrapporten visar vackert väder hela dagen. Vi bestämmer oss för att stanna. och att ta vara på det vackra vädret .

Vi besökte Lönstrup första gången 1995, då bjöd mina syskon, mig och hustrun på vistelsen här som 50-års present. Vi har därefter varit här några gånger under årens lopp. Naturen här är så faschinerande med kustremsan som består av sand och jord hela tiden förändrar landskapet. Vinden och det stormande havet gör att havet äter sig djupare in landet.

Vi besöker Mårups kirke, eller rättare sagt resterna av en före detta kyrka. här stod bara till för 3 år sedan en 1100-tals kyrka. Då rev man ner taket och halva kyrkmuren. Man räknar med att om ca 5 år får man ta ner resten av kyrkan, för att sedan kunna bygga upp den på något annat ställe. Första gången vi var här var det ca 30 meter till "stupet", idag är det ca 8 meter kvar fram till kyrkmuren.

Så här såg det ut för några år sedan

Så här ser det ut "inne" i kyrkan idag

Därefter besöker vi Rubjerg Knude. Tidigare kunde man köra med bilen ganska nära, men idag får man parkera nere vid vägen , så det var minst 1 kilometer att gå fram till fyren. Den här fyren byggdes år 1900, och låg då 200 meter från havet. Fyren lades ner 1968, för då hade sanden tornat upp sig framör fyrtornet, och fyren syntes inte längre från havet. När vi var här första gången var husen runt fyren fortfarande intakta, och i ett av husen var det ett museum. Idag har alla byggnader utom själva tornet raserats av naturens krafter.

Så här såg det ut för ca 15 år sedan

Så här ser det ut idag

Vi går sedan en tur på stranden nedanför stupen. Det ger ett skrämmande intryck när man kan se hur jord-och sandmassorna har eroderat.

Bilder från stranden

Utsikt från vårat vindsrum

Efter att avverkat Alex dop i Gullbranna, fortsätter vi våran resa söderut, på måndagen, för att ta oss runt Danmark. Första anhalt Helsingborg där vi åker med färjan över sundet till Helingör. Vädret är bra, ingen trängsel, så här på en måndag i oktober, inget köande någonstans, riktigt behagligt med andra ord. Färden går vidare mot Roskilde och Korsör, där vi åker  den pampiga bron över Stora Bält, det måste vara en av världens längsta broar, 1,7 mil lång. Vidare över ön Fyn och bron över Lilla Bält till Jylland. Åker sedan E45 söderut, och övernattar i Haderslev, en liten pitoresk stad 5 mil från tyska gräsen. Kvällen tillbringar med en promenad i byn, och middag på hotellet.

Efter en stabil hotellfrukost forsätter resan sydväst ut mot tyska gränsen, vi missar den första gränövergången, så det blir en färd på tysk mark ytterligare en mil västerut. Vi kommer fram till lilla byn Aventoft, där vi besöker bordershopen och gör lite inköp inför vintern och våren, vilket utbud till under halva svenska priset. Det var inget större "klös" i affären så man kunde gå runt i lungnan ro välja "rätt" sort. Efter shopping och fika drar vi norrut, med sikte på Esbjerg och vidare ut mot kusten.  Kusten består av ett näs med det typiska danska klitt-lanskapet, med havet västerut och ett innanhavet österut. Det är en faschinerande väg, med mängder av stugor utslängda i landskapet. Framme i Ringköping kör vi 5 mil österut i inlandet till Herning, Danmarks 10:e största stad med 55 000 invånare.  Efter att ha snurrat runt i stan några varv kommer vi slutligen fram till vårat förbokade hotell. Efter att ha installerat oss, går vi ut på stan för att finna något lämpligt matställe. Hamnar på ett "biffhus", helt ok mat.

Kommer iväg vid 10-tiden, kör nordväst ut mot Holstebro och följer sedan Limfjorden norrut. Eftersom vi inte bestämt övernattning för påföljande natt, bestämmer vi oss att ta oss till Lönnstrup, som ligger strax norr om Lökken. Väl framme där fick vi väckt upp hotellvärden, som fick komma och "öppna" hotellet för våran skull. Efter en kort promenad på stranden börjar det regna, så det blev att ta det långa benet tillbaka. Det var mycket begränsat öppethållande av affärer och restauranger. Det blev kall dansk pölse med bröd och öl på rummet, dagens middag.

Fika vid bordershoppen

"Mäktiga" stränder längs västkusten

Mängder med hus utslängda i landskapet

Soptippen i Hansholm